lördag 16 maj 2009

Att tala med bönder på bönders vis

För det första: alla ni (två) som ber mig skriva nya inlägg i bloggen, skaffa er varsin egen och skriv själva så att jag också har något kul att läsa, alternativt kom med förslag på vad jag ska skriva om. Det skulle underlätta aningen.

Nu till ämnet: Alltså, mina grannar… Jag skulle kunna skriva ganska mycket om var och en av dem, och det kanske jag gör någon dag, men jag håller mig till en av dem idag. Han är sju år äldre än mig och har hund (och en charmig liten dotter, men det har inte med saken att göra just nu), så jag brukar följa med ut i skogen på promenader lite då och då. Det är trevligt att ha någon att prata med irl ibland och samtidigt komma ut och röra på mig lite. Det behövs, framför allt för min ryggs skull eftersom den håller på att krascha helt för att jag sitter ner för mycket på dagarna. Senaste veckan har den här grannen försökt övertyga mig om att vildsvin inte är farliga, men den lätta går jag inte på. Vildsvin är livsfarliga, det är jag helt övertygad om. Igår började han prata om att ormar inte heller är farliga. Det är de visst.

Hur som helst, den här grannen är väldigt trevlig och snäll och rolig och jag vet att han är intresserad (så att säga), det är ganska uppenbart, men från mitt håll finns det dessvärre inget intresse för något sådant. Jag önskar nästan att det vore så, det hade varit så enkelt, men nej, min hjärna vill inte alls vara med på det.

Den här grannen och jag har lite sms- konversationer ibland. Vi hade en senast för några timmar sedan. Här är den:

Grannen: Hej bönan! Om du inte är ett schlager- fan av rang rekommenderar jag Stationshuset och Emil Jensen ikväll. Själv är jag ”tyvärr” bortbjuden och kommer inte helt undan ryss- rysaren. :) Ha d så länge!

Bönan? Var mer än på landet kallar man någon för bönan? Och vem f-n är Emil Jensen?

Jag: ”Bönan”? He, he… Jag befinner mig 20 meter från dig och du skickar sms igen, latmask! ;) Tack för tipset, men jag är faktiskt en riktig schlagernörd och den här kvällen är helig för mig :D

Grannen: Latmask, inte då! Kanske lite bekväm… Men jag har lite att stå i innan jag ska iväg och du vet hur det är: Man ska bara borsta tänderna och vips så rullar eftertexten :) Dessutom ska jag bli hämtad så jag måste vara klar i tid.

”…borsta tänderna och vips så rullar eftertexten” har att göra med att jag tidigare har berättat för honom om en liten incident som fick mig att inse hur långsamt jag gör allt nuförtiden.

Jag: Ha så kul ikväll då och glöm inte att titta uppmärksamt på tv hela kvällen! Det är faktiskt det kanske viktigaste programmet på hela året :)

Grannen: Eller hur! Hur ska du ha det? Ska jag ha trevligt eller titta noggrant på tvn? Det får väl bli den gamla goda gyllene medelvägen. Mys på du med!

Jag: Det är faktiskt lite synd om alla er som inte förstår er på vad kvalitetsprogram på tv innebär… ;)

Grannen: :D

Hela grejen känns väldigt mycket ”på landet- aktig” på något sätt. Jag vet inte om det framgår av sms- konversationen ovan, men så är det i alla fall i verkligheten. Jag bara väntar på att ett gäng bönder ska hoppa in i bakgrunden någon dag och börja sjunga ”vi bor på landet” i kör.

Jag vet inte riktigt hur jag ska lyckas hålla den här människan på ett vettigt avstånd utan att bli otrevlig eller extremt avvisande. Jag menar, jag vill inte sluta umgås med honom för jag behöver varenda social kontakt jag kan få här nere om jag inte ska bli helt galen av tristess. Dessutom är han väldigt lätt att umgås och prata med och såna människor är alltid bra att ha runt sig. Så vad gör man?

Kanske, kanske löste det problemet förresten sig självt för ett par timmar sedan. Han gick förbi utanför mitt köksfönster när jag stod och diskade och samtidigt sjöng och dansade runt i köket till Justin Timberlake´s Sexyback. Han flinade, vinkade lite och fortsatte att gå. Jag måste lära mig att jag inte bor på tredje våning utan insyn längre…

Edit 00.15: Sådär ja, nu börjar "God natt och sov gott- smsen" med en omfattning på en sisådär femtio ord att trilla in från ovan nämnda person. *suck* Hur sjutton löser jag det här på ett snyggt sätt?

Inga kommentarer: