Ångrar du dig?

Jag får frågan ganska ofta. En del ställer den lite bekymrat, andra med ett uns av skadeglädje i rösten. Vad ska jag svara på det?

Jag vet att om jag hade varit kvar på mitt gamla jobb och varit kvar i min gamla stad så hade jag ägnat stora delar av tiden åt att fundera på hur och om livet skulle kunna vara bättre. Jag hade, precis som innan, känt att det måste finnas något annat, ett bättre jobb, en bättre plats, ett bättre liv. Jag hade i värsta fall dött i ovisshet om vad som fanns utanför de trygga gränserna. Så mycket vet jag.

Jag tycker om stället jag bor på. Det är lugnt och skönt, det är fint och trevligt. Kanske är det för lugnt och trevligt. Ibland funderar jag på om jag skulle må bättre av att bo mitt i en storstad där det händer saker hela tiden, men jag tror att jag skulle tycka det blev för mycket i längden. Kanske borde jag bo i en större stad, men ha en liten sommarstuga på landet. Då skulle jag få både och, det bästa av två helt skilda världar, men tyvärr är det inget alternativ som det ser ut nu. Jag kan nästan helt säkert lova att jag inte kommer bo kvar här hela livet men som en tillfällig nedslagsplats är det ganska bra.

Att ha ett fast jobb är en stor trygghet. Likaså att träffa samma människor varje dag, personer som jag känner och som känner mig. Människor som vet vem och hur jag är och som jag kan vara mig själv inför. Det är en trygghet, men å andra sidan är det också lätt att bli lite för bekväm i det. Här känner jag ingen alls. Det är ensamt och det är jobbigt men det innebär också att det på den fronten egentligen bara kan bli bättre. Det måste bli bättre, det finns inget annat alternativ om jag ska hålla mig levande i längden.

Jag vet vad jag hade och jag vet att jag hade tråkigt. Saker gick på rutin och varje dag såg i princip likadan ut. Nu vet jag inte vad jag har men jag har fortfarande tråkigt. Dagarna går även här på rutin med vissa små undantag.

Ångrar du dig? Nej, jag ångrar mig inte. Jag var tvungen att röra på mig, jag var tvungen att göra något drastiskt. Däremot önskar jag att vissa saker var lite annorlunda. Nej förresten, jag önskar att saker var väldigt annorlunda. Men jag ångrar mig inte. Jag vill ha tryggheten igen, jag vill ha folk runt mig och jag vill ha något meningsfullt att göra om dagarna, men jag vill inte återgå till mitt gamla liv. Aldrig mer. Aldrig.