söndag 31 januari 2010

Hjälp, jag är en Pavlovs hund!

Det är ganska knäppt hur fort det går att skaffa sig nya vanor, eller i mitt fall snarare ovanor och hur snabbt hjärnan lär sig att associera dem med specifika situationer. Jag har några stycken som har hängt med mig i flera år och som alla av någon anledning har med mat och tv att göra.

När jag tittar på På spåret på fredagskvällar äter jag alltid brieost och färska dadlar. Det måste vara färska dadlar som man köper i lösvikt, torkade dadlar eller färdigförpackade färska dadlar fungerar inte alls. Till Robinson äter jag alltid marinerade ugnsstekta kycklingvingar med hemmagjord coleslaw. Under perioden då det är Melodifestivalen varje vecka är det räkor som ska inhandlas, stora mängder räkor dessutom. Jag brukar inte ha några problem att köpa ett kilo (även dessa måste vara i lösvikt, färdigförpackade fungerar icke) och sätta i mig allt under en kväll. Till räkorna måste jag ha en sås baserad på crème fraiche med bland annat citron och vitlök i. Alla dessa dagar är det förstås rödvin som ska finnas i glaset. Inget annat är önskvärt.

Till första programmet av första säsongen av En annan del av Köping åt jag choklad med jordnötter i. Jag har inte gjort det sedan dess men än i dag, flera år senare, blir jag sugen på sådana jordnötsgodisar så fort programmet börjar. Familjen Annorlunda gör mig sugen på geléhjärtan och Lost ger mig cravings efter Lejonet & Björnens italienska chokladglass som inte ens finns att köpa längre. Håhå jaja, livet är jobbigt ibland. Dagens i-landsproblem?

2 kommentarer:

Emy sa...

Hahahaha! Charmigt! Jag funkar väl också så ibland, ska jag väl erkänna. Kanske inte så utpräglat, dock.

Trollpyret sa...

Ja, alla har vi våra svagheter och egenheter. Vissa av oss har bara lite väl många... :)